I väntans tider..

 
inför en stundande sommar, så har det sprattlat ner ett gäng Penséer i Kompisarnas Trädgård
 
...och plötsligt börjar livet återvända på min gata i stan.
 
Jag undrar om den sjuka jycken saknar sina människor?
 
 
Fridens!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0