Vår torsdag som blivit fredag.

Riktig choklad är nyttigt...till och med hälsosamt, så hälsosamt att man ska äta minst 30 gram om dagen. Helt plötsligt ter sig slaget mellan 14 och 15 varje dag vunnet...fredsbevarande faktiskt. Jag har varit på Chokladprovning i kväll tillsammans med en arbetskamrat, jag är frälst...på choklad, dyyyr, hälsosam choklad. Kruxet är då att man inte kan mumsa i sig vilken unken chokladkaka som helst, det krävs lite kunskap och vilja att spendera ca 60:- på kvalitetskaka. Vardagar mellan 14 och 15 är den dock värd det dubbla..lätt. Tack till Konica Minolta för trevligt kundevent:)

I morse ringde klockan 4.45 och 30 minuter senare var pannkakor rullade, smörgåsar byggda, choklad kokad, bullar bakade (av Pågens) och skidkläderna uppfyllda....av Tvåan. Alla årskurs 6 var preparerade för heldag i skidmeckat Sunne. Rick hade sett fram emot sin skidpremiär som vore det en vecka i franska alperna, han hade ju sett på OS hur man skulle göra, enligt egen utsago "peace of cake", jag tänkte kladdkaka.
Ettan lärde sig åka skidor i Zell när han var 6 år...ett lär-åk sen såg vi inte mycket mer av honom den veckan......förutom när jag bad honom undehålla bror i pulkabacken. Lillebror ville inte ens åka pulka, han protesterade vilt bara den var parkerad på platta marken. " Åk ner med Rick för den lilla backen" sa Målvaktsmamman, då bara Hockeymamma, sörplandes på Gulaschsoppa och Jägerté. Adde tvingar ner stackars Tvåan i den förhatliga pulkan.....och puttar iväg honom utför backen!...ensam!? Den scen som följer; skrikande Tvåa på sin mardrömsfärd....pulka i slalombacke, vilt fäktande Hockeymamma pjäxdansande efter i samma slalombacke, Ettan fullkomligt oförstående till sin medverkan i pulkan och husband sjungandes Tyrolerhatt i ren förnekelse till det han just bevittnar. Här slutar Tvåans ännu ej påbörjade alpina karriär. 

"Mamma varför har ALDRIG jag fått lära mig åka skidor?"
Tja, likväl som jag tar skulden för att pucken går i eget mål så varför inte detsamma för utebliven vilja av ovanstående konststycke.

I går stod Tvåan på skidor för första gången, helt utom vår kontroll. Han hade dött av skam om vi anmält oss som medföräldrar till världsmetropolen i Åmål....och det gick som i OS. Har man sett så har man...och då kan man!
Äntligen kan vi damma av gamla pjäxan och såga av tvåmetersskidan (jaaa, det var länge sen jag åkte) för vidare vidder än Åmål, Målvaktsmamman vill till Val Disére.




För övrig.....Frööölundaaa! frööölundaaa!...nu strider vi för....ett sjuhelsikes slutspel!!


Ha en underbar fredagkväll.

//Målvaktsmamman



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0