Målvaktsmammehjärtat

 
värker......
 
 
 
och det spelar ingen som helst roll om det är StanleyCupfinal eller en seriematch för Hisingen i division 1...
 
 
för oavsett är det han längst bak som alltid förlorar hårdast.
 
 
"Han hade varit ett rytande lejon i Rangers-kassen i över 90 effektiva minuter och gjorde framförallt en serie otroliga räddningar under ett galet, action-späckat övertidsdrama.

Så trots att Los Angeles Kings egentligen var det bättre laget på banan – igen – såg det ut som att Blueshirts ändå skulle kunna tvinga fram en sjätte match i Madison Square Garden på måndag.

Men ödet fredagen den trettonde, när månen var full och ”Henke” gjorde sin 666:e NHL-match, ville annorlunda."

 
"Ödet ville att Tyler Toffoli under ett tre-mot-två-läge 14.43 in i andra övertidsperioden skulle skjuta ett skott från högra tekningscirkeln och att backen Alex Martinez skulle hugga på returen.

Ögonblicket senare var finalen avgjord, Kings mästare – och Henrik Lundqvists dröm krossad.
Han låg kvar på isen i över en minut, fullständigt förkrossad, och när media långt senare släpps in i förlorarnas omklädningsrum sitter han fortfarande med huvudet begravt i händerna, mellan sina egna ben.

– När vi gick i den här serien visste jag att det skulle sluta med tårar. Glädjetårar eller tårar på grund av krossat hjärta. Nu känns det bara extremt tufft, säger han med svag, skälvande röst när han till slut tar till orda.
– Jag har verkligen gjort vad jag kunnat och lämnat allt där ute. Om några veckor, när jag analyserar det här slutspelet kommer jag kanske att kunna känna stolthet över det men just nu är det bara....tomt."
 
 
Utdrag ur Aftonbladet 13/6 2014
 
 
Alltså, jag har alltid undrat varför man ens VILL BLI målvakt?! Om jag kan vaska fram några svar och funderingar på det då jag när en keeper vid mitt platta bröst......ha ha ha ha ha.....hahahahahahahahahaha....
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0